My Dania

Last week I
met up Dania’s teacher to ask about Dania’s performance at school. She said
overall Dania was doing well. She’s a bright girl and always got good grades. Although
a bit shy, Dania mixes well with her friends. But one thing the teacher highlighted
that worries me was her lack of focus. For example, I noticed she didn’t
complete a few pages in her workbook and her teacher said that’s because Dania was
either busy talking to her friends or doing other things. She easily got
distracted and her teacher had to repeatedly remind her to complete her works.
Well, I’m not surprise really because that’s my Dania I knew. She loves to take
her own sweet time… relax wa cakap lu :p

This
morning, as usual I have to ask her to speed up brushing her teeth, getting
dressed up, get her school bag ready, etc. Bila pakaikan dia seluar, dia masuk
kaki sebelah, mata dia tengok tv, kena kata “Dania pakai seluar” dua-tiga kali baru
la angkat sebelah lagi kaki. Kalau tak tengok tv pun she’s either busy talking
or doing her cute dancing or buat lawak :p
Tapi bila dah banyak kali sangat
cakap “Dania, cepat sket” over and over again, rase agak tension la jugak. So I
decided I had to do something so I said “Dania, kita tak boleh la slow sangat.
Kalau slow susah sebab nanti kita jadi orang paling last, paling lambat.
Teacher kakak pun kata kakak selalu lambat buat kerja dalam kelas, selalu tak
siap”. She
replied back “Memang la kakak lambat, sebab haikal tu suka sangat cakap dengan
kakak, kawan2 kakak semua suka cakap dengan kakak”. Then I said “Tapi kawan2
kakak semua siap kerja, kakak sorang je tak siap
kan?” She slowly nodded her head. “Kalau
macam tu bagitau kawan kakak kena siapkan kerja, nak cakap tunggu lepas habis kerja,
lepas tu jangan buat kerja lambat2. Mama sayang kakak, mama nak kakak jadi
bagus. Kakak nak jadi bagus kan?"

Dania was not giving any respond at first,
probably trying to digest what I just told her. After a while she said yes but
tears started flowing down her cheeks. Ya Allah sedih gile, rasa macam mak tiri
je. Felt guilty hurting my own daughter’s feeling but mommy just had to speak
up dear. Hopefully Dania got my message. I don’t expect her to improve immediately but
at least she knew now what I expect of her. Rasa macam tak percaya cakap dengan
budak 5 tahun but believe me, Dania is far more matured than her age. I know
she’s just a little girl but if I can help her improve herself, why not kan?

I love my
Dania.

100_2499
100_0586
100_1033 100_2103_1

 

 

 

3 Responses to “My Dania”

  1. Nannoor Says:

    cute jee baca entry ni.
    agaknya dania nangis sbb ingt akak marah dia kot…?

  2. azury Says:

    Rasanya akak cakap dah habis lembut dah Nannoor, trying my hardest not to hurt her feeling. But I guess she cried because she felt like she let me down, rather than been scolded. *sigh*

  3. Kazu Says:

    tak apa la dania slow sikit, janji dia pandai! :)
    teringat kazu masa budak2 dulu pun sama. homework semua separuh siap sbb asyik bersembang to the boy next to me and melukis, melukis, melukis. hehe

Leave a Reply